GI

Ja, jag började med Gi igen i måndags.
Det gick ju så bra sist - men sen hamnade jag snett och gick upp allt + lite till...
Jag hatar verkligen att ha övervikt.
Så nu är jag på gång igen och den här gången ska det gå bättre!
Jag är verkligen sugen på GI-maten den här gången!
Saknar inte alls mina älskade chips, mackor och så...
Har gått ner ett kilo sen i måndags morse.

Uppdatering på kommando...

... min allra sötaste Mimmi har bett om uppdatering...
Inte mycket att skriva om....
Jo förresten - en sak som jag tänkte på idag:
... 18-årskris...
Fy tusan!
Jag har varit 30, 40, 45 men aldrig haft sån ålderskris som 18-årskrisen. Och då är det inte ens jag som blev 18... :)
Först och främst att barnen blir så stora - det började lite lätt med Mimmi som blev 18 och började gå på krogen...
Sen fyller Filip och man upptäcker en helt annan människa...
Sen tar Filip körkort och det känns helt absurt att han kör omkring där ute.
Jag tycker att det är så sorgligt att livet vände på en femöring och blev så här.
Vi hade ju såna planer...

Betyg

Jag fick mitt betyg från PayEx - inte för att jag vet vad jag ska ha det till, men vad fint det var:
"... Ulrika har haft förmågan att arbeta självständigt och hon satte sig snabbt in i arbetsuppgifterna där hennes tidigare erfarenheter kom oss väl tillhanda. Hon är en väldigt positiv person som snabbt kom in i arbetsgruppen och har varit mycket omtyckt av arbetskamraterna. Ulrika har visat initiativförmåga och vilja att lösa uppkomna situationer snabbt och med god service..."
Herrgud - man hade kunnat bli VD...
Jag satt i VÄXELN...
Men tack - det betyget värmde verkligen!

Bättre

Idag känns det mycket bättre.
Sent i gårkväll blev vi världens bästa vänner igen!
Skönt!
Och Mimmi hade skickat sms kl 02.00 att hon var hemma... skönt att veta! Hoppas hon blir lycklig snart igen - det här är en bit av kärleken som alla som älskar måste gå igenom någon gång. Vissa fler gånger än andra...
Filip... har inte hört av sig, men jag försöker tänka att han är stor kille nu...
Men idag blir en skön dag - alla är borta på olika saker så jag är ensam hemma.
När R kommer tar vi nog en promenad.
Han är och lagar Chryslern så att den ska kunna säljas (jag undrar hur man kan älska en bil - men det gör jag... R säger att den kommer att kunna göra en familj lyckligare någon annan stans eftersom jag typ använder den en gång i veckan när vi ska till ridningen - och han har ju rätt - men ändå...).
Det lät som vi hade en mus under bänken i köket i morse. Det vore ju roligt, men vi har inte hittat den (hur kan vi ha en mus i huset när vi har katt?).

For you...

I once had a beautiful friend
A guide through all my fears
Maybe, one day, my dear
you will dry out all of my tears

Körkortet klarat!

Igår sa Filip till mej när vi övningskörde: "Otippat om du och jag skulle ta det här"!
Det är nämligen jag som har kört mest med honom och bara jag nu på slutet.
Man vet ju inte om man säger rätt alltid...
Idag tog Filip körkortet!

Vad kärleken kan vara svår

Jag känner så för vår lilla Mimmi...
Hon är så himla fin och känslig.
Hon funderar säkert mycket på Filip men han har så fullt upp med sina vänner nu när det har blivit slut mellan dem. Han har en otrolig förmåga att träffa nya kompisar och det går i 180...
Han umgås och umgås och då blir det inte mycket tid över för Mimmi.
Och det gör så ont i mej!
Jag vet att det inte kan vara ens fel, men jag har så lätt för att ta Mimmis parti.
Jag vet ju hur det känns!
Jag hoppas att de blir ihop igen eller att Mimmi blir lycklig med någon annan.
Hon är verkligen inte värd att vara olyckligt kär.
Och vi här hemma saknar henne så mycket!
Förra gången det blev slut så var Filip så ledsen, han grät och grät.
Jag vill bara att de ska bli glada igen, båda två.

Hösten

Hösten är fantastisk i år.
Jag älskar alltid hösten, och i år är hösten nästan löjligt perfekt.
Ungefär som i en film, ni vet.
Vi har 9 plusgrader, vindstilla, strålande sol.
Det är så vindstilla så man hör när bladen singlar ner på marken.
Det är bara att passa på att njuta!

Lillasyster...

... och lillasyster är som hon är...
Igår kom hon ner till oss kl 24.00 och sa "Rolle, jag tappade ett glas"
Ni vet, nyvaken, man har sovit en och en halv timme, man fattar inte riktigt vad som händer.
Men jag sa att R behöver sova så gick jag med henne istället.
Men det var inget glas på golvet som det var nån fara med.
Men telefonen och chatten var på och jag pekade på klockan och gick och lade mej.
Dagen efter visar det sej att hon har haft ett stort vinglas fullt med vatten bredvid datorn och det har hon tappat i golvet.
R berättar att han brukar säga: "Inga vattenglas vid datorn. Och ta inte våra stora vinglas".
Och så är det precis vad hon gör.
Så han undrar om hon är som de små barnen som inte förstår ordet inte.

"Kornelia, ta med ett glas vatten vid datorn. Och du, ta våra stora vinglas - du vet de där vi bara har två av!"

Storebror

Jag själv är på konferens idag, men när jag ringde hem till Filip för att kolla så sa han att Kornelia hade rusat in på hans rum i morse och skrikit "pengar, jag måste ha pengar till bussen".
Då hade han letat fram 20 kronor.
Men han var bekymrad över att hon är så hysterisk när hon ska iväg på nåt.
Och jag försökte förklara att hon inte är så bra på att planera och att hon inte alls är som han.
Han skulle ju ha kollat allt i god tid.
Hon kommer på det i sista sekunden och då blir det ju panik.

Jaa! Vi vann!

Vi vann!
Vi vann!!
R och jag har spelat golftävling på lag.
Och vi vann!
Det är första gången i mitt liv jag vinner en golftävling.
Vi vann en kristallplakett och två stora headcovers.
Ni vet såna nallegrejer man sätter på klubborna i bagen.
R fick en buffel och jag fick en tiger.
Jag är så glad!
Vi är verkligen två superdåliga förlorare men helt fantastiska vinnare...!

Pizza

Idag på golfbanan stötte vi ihop med en kille vi har lärt känna på golfbanan.
Han är från Kroatien, eller Bosnien, eller från båda - jag fattar inte riktigt. Jo, jag tror att han är Bosnien-Kroat.
Men hur som helst så hade han ett recept på pizzadeg som vi ska prova idag!

Inspiration från Charlotte.... igen...

... ja, vad bra, Charlotte.


Tack för filmtipset och här kommer mitt:

Natt på museet!

En god stund...

... igår kväll var det Sävefest på Hamnplan och åh, vad jag avskyr Sävefesterna (för er som inte vet så är Säve vårt gymnasium här i Visby)! Antingen ligger man sömnlös för att ingen kommer hem... eller så ligger man sömnlös för att de kommer hem, och man ligger och lyssnar efter tecken på att de har druckit (och man hoppas att de mår bra).
Inatt kom Filip hem kl 02.30 och det skramlade lite väl misstänkt där uppe... Han är nämligen tyst som en mus annars... Nåväl, han gick och lade sig iallafall och jag tänkte att det är riktigt sent för att orka upp till skolan. Och jag vaknade igen kl 06.00. En timme kvar till jag ska upp...
Kl 07.15 väckte jag honom - han skulle få åka bil med mig till skolan (tänkte cykla annars) men han orkade inte gå upp.
Jag var JÄTTEbesviken!
Min baby som alltid har varit så skötsam!
En värsting!
Han missade både svenskan och latinet.
Pinsamt!
En kollega som har en ett år yngre dotter sa att om hon inte gick till skolan efter en Sävefest så fick hon flytta hemifrån.
Och jag tänkte att jag måste bli hårdare.
Men sen kom jag på att jag ÄR ju inte sån.
Jag är bara så himla glad att han kommer hem på nätterna. Och hota med att han ska flytta ut - nej, fy tusan. Och han läser ju latin. Och han har två kurser i gymnastik. Han kan väl få göra lite dumma grejer ändå...
Men ändå så fick han veta när han kom hem på em efter gympan (ja han gick halva dan iallafall och han åt sin skollunch) att jag var arg och besviken och att han fick städa sitt rum som straff. Då säger han faktiskt: "jag kom ju hem iallafall" VET han vad jag tänker, eller?
Så Filip och jag har städat, bytt lakan, vädrat, hängt ut kläder och allt! Det är jättefint där nu.
Han är så duktig!

Vår?

... måste sluta denna dag med något trevligt....
Ikväll tog jag en timmes promenad längs havet.
Det var ett varmt ljus, en stilla, stilla vind och ljummet i luften. Det kändes som vår.
Kan det vara så att vi har gått från en helt underbar höst direkt till våren?
Så att vi missar vintern? Hoppas, hoppas.... Vintern blir svårare och svårare ju äldre man blir...
(var det så trevligt, då?)

Den 15 oktober

Vad lustigt!
Det är min pappas födelsedag idag.
Om han hade levat.
Älskar dej, pappa!

Inspiration från Charlottes badande...

... läste Charlottes blogg om ett härligt bad...
Kom på att det är evigheter sen jag badade badkar.
Förrut var det enda sättet att bli varm, tyckte jag. Jag tyckte om att bada med nåt av barnen, eller med R. Eller själv - alltid med tända ljus.
När Filip var liten tog vi alltid ett bad när vi skulle prata allvar. Han är ganska hårt uppfostrad av mig när det gäller moral, vad man säger och hur man beter sig och sådär - om det hade hänt nånting på förskolan eller i lågstadiet så tog vi alltid den diskussionen i badet.
Men nu badar jag aldrig - jag fick nämligen ALLTID urinvägs efter ett härligt bad. Värst var det om jag badade med "nån" annan.
Däremot har min dotter tagit över badandet. Åhh, det är det bästa hon vet. En bra bok, nåt gott att äta och så badas det. Varmt, och med diverse dykövningar så man kan tro att det är en flodhäst i badet.
Det är nog tur att inte jag också ska bada var och varannan kväll som hon gör. I vårt lilla hus räcker vattnet till: en tonårsdusch (åh - de tar ju aldrig slut - det duschas och duschas... länge och väl...), ett Kornelia-bad och förhoppningsvis en snabb (ibland kall) dusch efter jobbet för R. Det gäller att kasta sig in i duschen först om de ska få den där ångande, heta duschen de vill ha.
Jag tar gärna en snabb, ljummen dusch fort på morgonen. Tycker egentligen inte om att duscha. Det sitter nog i sen de svåra, iskalla åren i Luleå - när pappa tvingade mig att duscha varje morgon (han lärde oss att hålla oss fräscha, det var viktigt för honom). Åh, det är så kallt i Luleå på vintrarna - så en dusch innan man skulle gå till skolan var INTE skönt. Så jag brukade fuska: satte på duschen, stog bredvid i pyjamas och huttrade (jag var så spinkig också). R tycker inte jag är klok när jag berättar det - men så var det!
Njut av dina bad, Charlotte!

Pappor...

... det finns en unge vars pappa bor på annan ort och pappan har alltid ringt varje dag för att kontrollera att sonen gör rätt. Det blir väldigt gnälligt och argt. Till saken hör att sonen har varit exemplarisk hela sitt liv och det dummaste han har gjort var när han kastade ut sina leksaker i hallen när han var liten. Då förstog mamman att han ville var "jobbig" så hon sa strängt "nä, fy vad dum du är. Usch, plocka upp dina saker". De skrattar än idag åt minnet.
Nu när sonen är 18 år kan pappan fortfarande ringa och skälla på honom. Först har han inte gjort det ena sen har han gjort det andra och han ska kontrollera allting.
Mamman tror att ungen behöver en man att prata med ibland, alltså sin pappa. Och inte bara få gnäll och skäll av honom. Men hon försöker tänka att vi är alla lika så det går lika bra med en mamma.
Nu när ungen är 18 år är det så himla försent av pappan att fortsätta med sitt gnäll.
Han kommer inte att få en bra kontakt med sin son.
Har han inte funnits där förr är det SÅ försent nu.
Alla föräldrar som missar sina barn har förlorat något viktigt som inte går att ta igen. De har helt enkelt valt att inte få den där speciella livskamraten och själsfränden som ett barn blir om man finns där för dem.

åhh....

... när man älskar någon som försvinner ur ens liv. När man är van att träffas varje dag. En person som lyser upp ens tillvaro genom att vara den hon är. Hur ska man orka utan att veta att hon finns nära...
Det handlar om min sons flickvän...
Hon är en helt underbar, vacker, rolig, mogen tonåring. Jag och R brukar säga att hon är den dottern vi aldrig fick. Hon och Filip är så lika varann - ibland när hon kommer nerför trappan på morgnarna i hans myskläder så vet man inte direkt vem av dem det är som kommer ner... De är lika svartsjuka båda två och lika mysiga...
Men nu är det slut mellan dem och åh....

Orolig mamma

Jag skrev en insändare till tidningen - kanske tar de inte in den så jag PUBLICERAR den här!! (iofs så har de alltid tagit in mina insändare, så R retas så fort jag klagar på något: skriv en insändare då!)

Insändare:
När vår tonåring ska till eller från kompisar på natten är vi alltid oroliga.
Om han måste gå över Öster känns det väldigt otäckt.
I flera år har det skrivits notiser i tidningarna om misshandel varje natt i Visby innerstad.
Vill vi leva under sådana här förhållanden? Det känns som att vi är fångar under rädslan.
Vad ska vi göra?
Kan vi tonårsföräldrar kolla upp vad våra ungdomarna gör på nätterna (om man vågar gå ut)? När de kommer hem – har de kanske slagit någon annan?
Eller kan tidningarna ta reda på vad det är för bråk innan de skriver om det? Det verkar väldigt lätt för tidningarna att bara rapportera om någon misshandel här och där. Är inte journalisterna måna om att veta vad de skriver om? Känner ungdomarna varandra eller slår de helt okända människor som passerar deras väg? Rapportera till oss på ett vettigt sätt!
Kan polisen patrullera gatorna gående på nätterna?

Istället för hund...

Ibland tänker jag att kaniner måste vara de ulligaste och gulligaste varelserna på jorden!
Det stormar ute och de bara burrar ihop sig i sitt hö och ser hur mysiga ut som helst.
De är så vänliga också.
Och glada - man kan nästan höra deras glädje när man kommer ut med lite mat eller bröd.
De hoppar och hoppar som små hundar...
Katten är också mer som en hund... Han ligger ihoprullad på en filt på golvet vid mina fötter och sover.

Till alla kära

det är så lätt att älska mig

jag drunknar i dina ögon

jag smälter när du smeker min kind

jag försvinner i en ocean i din famn

det är så lätt att älska mig

om du bara vill

Gymnasiefest

Igår var det treafest för sonens gymnasie.
Har man inte varit i himmelriket tidigare med min son så var man det iallafall igår...!
Det började med att temat var seriefigurer och Filip var den gulligaste Musse Pigg man kunde tänka sig. Och hans flickvän, Mimmi, var Mimmi Pigg - den allra sötaste man sett!
Mimmis pappa hade gjort deras svarta runda öron!
Eftersom jag jobbar där gick jag förbi och tittade hur de hade det. Mycket trevligt! Exemplariska ungdomar som festade med bål och snacks mellan lektionerna. Och som ville ta Filips mamma i hand och säga "trevligt att träffas"... De bäst utklädda tyckte jag var tre killar som var Luigi, Mario och svampen!
Efter skoldagen skulle Filip ha middag för 8 pojkar. De skulle åka och handla först (de lånade mitt ICA-kort för att köra ShopExpress på ICAMaxi - det roligaste vi vet, Filip och jag).
Sen fick jag gå tidigare från ett möte för att jag skulle hinna dammsuga. Kollegorna sa att det skulle man absolut inte göra före festen utan efter - men jag tycker inte det. Det känns tryggt att veta att det värsta dammet är borta när ungdomarna ska ner och kravla på golvet för att koppla in diverse apparater i TV:n och så där.
När sen ungdomarna kom spelade de GuitarrHero och då fick även R köra två låtar.
Varannan vecka är vi fyra barn och det var vi just igår såklart i vårt lilla hus... men R och jag stängde in oss på vårt rum med chips och vitt vin och varsin tidning. Småbarnen lekte på rummet och Kornelia satt vid datorn. Så de stora, ja verkligen storvuxna, ungdomarna fick ha köket och vardagsrummet själva.
När de började laga mat gick vi ut på restaurang med de små barnen. Vi skulle gå på Isola Bella men där var det fullt. Då gick vi på vår favorit - Black Sheep Arms - och jag och Kornelia åt förstås Fish and chips! Mmmm.
När vi kom hem igen satt de och spelade gitarr och vi fick höra en kille som sjöng bra mycket bättre än alla i Idol och han var mycket snyggare!
ca 21.30 gick de vidare till krogen och sin treafest. Vi plockade bort de sista glasen (diskat efter maten hade de gjort redan!) satte oss i soffan och jag var lycklig!
Kl 02.30 vaknade jag och ringde min sons mobil och bad att han skulle komma hem snart (jag är alltid så orolig när han är ute). Då svarade han "men jag är hemma redan".

Att lära gamla hundar sitta...

... vi övningskörde med min son, min älskade och jag.
Jag skulle sitta bak och låta R sköta allting. Tyckte väl att jag gjorde det bra tills R vände sig om och sa: "men gud, vad du pratar hela tiden! Blir du inte nervös, Filip? Jag tycker att jag blir nervös..."
Filip svarar: "nä, jag är van"...
Sen till middagen så har vi fyra små rätter + en massa annat och jag bjuder och bjuder och tipsar hela tiden - ja, det är ju gott och man vill ju att alla ska ha...
Då börjar de klaga på mig igen om att jag bara pratar hela tiden.
Jaha - Jag säger att jag ska ändra mig och bli bättre.
Då säger min 18-årige älskade son: "Det säger du alltid".
Jag verkligen älskar honom.

Uggla, min uggla...

...alltså Uggla är ju för rolig!
Jag följer hans blogg - och han skriver så bra!

äsch...

... jag förlorade...
ja ja... men en härlig höstdag - vindstilla med ett sus i träden. En magisk plats - Slite Golfklubb. Ni vet med guldgula asplöv som singlar ner på det gröna, saftiga gräset. Salmbärssnår och hasselbuskar bland stentun. Ens älskade som går och pratar och skojar och han ser jättebra ut... Goda mackor och gott te.
Så kan också en förlorarrunda se ut... :)

Golf

... idag är vi lediga och ska spela golf!
Jag tror att jag älskar golf dels för att jag tycker om vackra miljöer och att vara ute i naturen och ha med fika. Och sen är det lite motion. Och sen är det tävlingsmomentet!
Jag spelar bara med min man - och han hatar att tävla mot mej. Antingen ligger jag under och blir jättesur - eller så leder jag och han avskyr mitt "yes!". Så jag försöker hålla mej cool och bubblar bara inombords om jag leder och ungefär: "åh, vad synd älskling - kom igen bara".
Fast det är himla härligt att ha en sån sak ihop med sin älskling!

Frihet

Jag har haft ett jobb hela sommaren och nu sista tiden varje torsd em och hela fredagen fram till 17.00 på det största faktureringsföretaget på Gotland... Jag satt i deras växel. Nu är det slut och det känns otroligt skönt- vilken frihetskänsla!
Jag älskade verkligen jobbet - jag älskar att svara i telefon och att vara trevlig mot folk. Till och med VD:n kom fram och tog i hand och sa att jag lät så trevlig och att jag gjorde ett bra jobb!
MEN - åh, jag kan bara inte sitta still mellan 8 - 17 och vara så låst. Jag kan inte!

Kärlekshandling

När jag gick till jobbet imorse visste jag att jag hade disken kvar. Ja - morgondisken och middagsdisken från igår (visserligen bara från två vuxna för ovanlighetens skull, men ändå, och frukostdisken från två vuxna och tre ungdomar).
När jag kom hem från jobbet var det diskat och klart.

Det hade sonens flickvän gjort.

Åh, jag älskade henne redan innan - men nu...!

Matgalen

Jag älskar verkligen mat. Men imorse upptäckte jag en av baksidorna med mat och vin! Jag kom inte ens i de jeans jag köpte för ett år sen när jag började bli lite tjock... Vad betyder det nu då? Hmm... jag vet att det är dags att ta itu med det hela...

Laundry service

Vilket härligt tvättråd!

Black stallion

Kärlek är att sitta på ridlektionen och se sin dotter rida en vacker svart ponny.
Jag vet hur lycklig man var!
Men inte var jag så söt!
Inte var ponnyerna så vackra!

Kärlek till en före detta chef

Kärlek är att arbeta ihop med sin gamla chef - den där solgula visionären som förde mej fram mot framgång bara för att han trodde på mej och plockade fram mina bästa sidor.
Nu är vi kollegor och jobbar som lärare båda två - och allt blir mycket djupare och enklare när man får jobba med honom!

Kärlek till en doktor på en måndag

Kärleken i vardagen kan vara av många olika slag.
Det kan vara en djup, överväldigande kärlek till en syster som just doktorerat.
Synd bara att vi inte längre pratar med varandra... jag hade velat berätta för henne om hur duktig hon har varit, om hur stolt jag är - och naturligtvis allt det andra som systrar pratar om.