Gammal chef

På väg hem så sneddade jag över kyrkan och då mötte jag en kompis. Vi hejade.
Då tittade hennes herrsällskap upp och sa "men gud är det du?".
Det visade sig vara en gammal bekant från flera år tillbaka som jag har jobbat med.
Det var en lite lustig historia, som började när jag hade ångest över vad jag skulle ta mig till i livet. Jag satt på mitt lilla kontor vid Adelsgatan, lokalen var uppsagd och jag skulle börja packa ner allting, vi hade avslutat vårt företag en kompis och jag. Han hade flyttat hit från Stockholm och skulle starta telemarketingföretag och han behövde lite tips så han ringde mej som hade erfarenhet från vårt egna telemarketingföretag och jag visste ju inte alls vad jag skulle göra just då. Jag minns än idag när jag hade ett meddelande om att ringa Bildhuset i Stockholm. Jag önskade och trodde att det var en stor kund på gång. Men...
Vi träffades (på Bakfickan över en Hof och färska räkor... mmm... ) och det visade sig att vi tyckte jättebra om varann så han ville att jag skulle hjälpa honom att starta upp i Klintehamn.
Vi målade om, inredde, köpte datorer, anställde folk...
Så jag pendlade ett halvår och det var jättetrevligt.
Men sen gick inte firman så bra, så jag slutade.
Och jag minns också avtackningen med lunch på Warfsholm, och den gulliga avskedspresenten: en stor terracottakruka full med färska örter. Jag har fortfarande kvar krukan i trädgården där jag planterar örter.
Men vi kramade om varann idag och han berättade för kompisen att jag var hans första anställda här på Gotland.
Det var ju trevligt!